Fridafranzon

Jag börjar äntligen känna lite livsglädje igen!!!

Hahaha nä men på riktigt. Det blev lite mycket nu på hösten. Samtidigt är jag rätt på att sätta pannbenet först och bita ihop tills jag är i mål, men ärligt talat är det lite väl länge att bita ihop så det sjunger i amalgamet under flera månaders tid. Igår var jag och pappa på Melissa Horn (hon får mig att sakna ett ex jag aldrig haft. Fantastiskt) och jag vågar knappt säga det men jag tror att jag faktiskt håller på att bli frisk.

 

Sakta men säkert börjar också 2020 års motionsloppsplanering börja ta form. Idag släpptes huvudanmälan till Vätternrundan och tro det eller ej, men här skådar ni en person som är makalöst snabb på att knappa på datorer!? Jag lyckades inte bara kirra plats till mig och Snuten, utan även knöla oss in i ett av de mest eftertraktade startleden. Tänka sig så mycket jag lärt mig från hästarna ändå: ansvar, ledarskap, kommunikation - och att vara ruskigt snabb på datorer när situationen kräver. Den som någon gång har anmält till en dressyrtävling i Stockholmsområdet vet vad jag pratar om.

 

Så med dessa två framgångar; snart frisk och bästa förutsättningarna för Vätternrundan var livsglädjen åter (hahah skönt när man behöver så lite ändå) och jag har till på köpet spanat ut inte mindre än tre triathlon som jag ska köra utöver Klassikern under nästa år. Som det ser ut nu verkar det bli Linköping, Mora eller Västervik och Stockholm. Till på köpet blir det även Winter Run på Skansen i Januari, Göteborgsvarvet i Maj och Stockholm Halvmarathon i September. 

 

Tänka sig ändå att jag skulle kunna lira utan hästar ändå. Tricket är bara att hitta nåt annat att lägga hutlöst med tid och pengar på. Ungefär som att sluta röka. Det verkar som att de börjar snusa istället och sen är de nöjda med det. Man får inte ha så höga krav här i livet.