Nu taggar vi till, taggar till med det ni vill - Ni kallar det luck men jag kallar det skill

Nä men hänt sen sist då? Äsch, inget. Har bara genomfört ännu ett vasalopp.
 
Jag tror inte att någon trodde att vi faktiskt skulle få åka när vi anmälde oss där i november. Men vi bytte fokus och tränade för tränandets skull istället, och utan att någon fattade hur det gick till stod vi plötsligt på startlinjen i lördags. Det finns många skitjobbiga saker med en vasa, frukosten är en av dem. Det är en tävling i sig att gå upp före 05 och sen äta så mycket man bara kan. Med nästan all mat på rätt ställe körde vi mot starten och stod ganska snart på startlinjen, man får ju ändå ge vasaåket-konceptet att det verkligen var noll väntetid, på något alls. Jag, No Chicken Aina och Wasowski följdes åt till Sälens topp, sen skiljdes vi åt och körde utav helvete. Först tredjedelen kändes vansinnigt snabb, sen kom backarna upp mot Risberg och då skrattade jag inte längre lika mycket åt det hala föret. Bakhalt fick ett nytt ansikte och mina triceps fick veta att de levde. Framåt hälften såg jag att det vankades en bra tid för min del och då var det bara att ösa på, med korta pauser för gel/blåbärssoppa/slät bulle på varje station. Hahaha så otroligt ändå att man kan längta så mycket som man gör efter en slät bulle med blåbärssoppa till, skulle aldrig äta liknande under resten av året.
 
 
Var rejält sliten under mil sju och åtta, för att sen passera Eldris och motiveras å det grövsta av ensiffriga kilometerskyltar. Sista biten var bara pannben och sen spurtade jag i mål på strax under 7.48. Det betyder både att jag slaktade förra årets tid OCH att drömmen om en hel klassiker under 24h lever. Dra åt helvete vad jag kommer behöva träna i år haha. Brukar inte sätta så hårda tidsmål på saker jag inte har testat på, men med en Vätternrunda på 12 h, ett Vansbrosim på 1.15 och ett Lidingölopp på medaljtid går det i hamn. Det kan gå, och jag ska göra mitt bästa för att det ska bli så. 
 
Tack stjärngänget för den här vintern. Är så stolt över mina superkompisar som båda genomförde vasahelvetet på kanontider. Hade aldrig pallat motivera mig och träna på det här sättet utan dem, de är riktiga legender. 
 
 
Mot en vätternrunda som förhoppnningsvis går att köra!
 
 

Kommentera här: